Helgonets visdom och förlorad kunskap
Försvunnen kunskap och konspirationsteorier kring månlandningen - upptäck mysterierna och återupptäck värdefulla praktiska färdigheter.
Kanske har det funnits civilisationer före vår. Det vet vi inget om även om den som läser myterna kan antaga det. Vad fanns på det sjunkna Doggerland egentligen? Kunskap om sådant som vi i dag håller på att återupptäcka? Återupptäcka ja, för kunskap går till spillo om den inte används, den går förlorad. Inte ens om den finns nedtecknad är det säkert att den går att använda rakt av. Tag till exempel månfärder.
Många hävdar att människan aldrig varit på månen. Detaljerna i konspirationen varierar som vanligt, men summa summarum så har vi aldrig varit där. Ett av många argument som anförs är att vi skulle ha "glömt bort" hur man tar sig dit. Och det är sant. Robert Frost på Nasa förklarar det så här:
"Saturnus V-raketen hade över tre miljoner delar. Kommando- och servicemodulerna samt månlandaren bestod av miljontals ytterligare delar. En enskild person kan inte föreställa sig den detaljnivå som krävs för att montera och driva dessa farkoster.
Så när Apolloprogrammet avslutades fick fabrikerna som monterade dessa farkoster nya uppgifter eller stängdes ned. Jiggarna demonterades. Gjutformarna förstördes. Teknikerna, ingenjörerna, vetenskapsmännen och flygledarna fick andra jobb. Med tiden blev en del av de material som användes föråldrade.
Om vi idag skulle säga – 'Låt oss bygga en ny Saturnus V-raket och Apollo CSM/LEM och åka till månen!’ – skulle det inte vara en enkel uppgift att dra fram ritningarna och böja och skära metall.
Vi har inte fabrikerna eller verktygen. Vi har inte materialen. Vi har inte kompetensen att förstå hur den verkliga farkosten skiljer sig från ritningarna. Vi har inte kunskapen att använda fordonet.
Vi skulle behöva byta ut moderna material. Det förändrar fordonet. Det förändrar massan, det förändrar spänningarna och påfrestningarna, det förändrar interaktionerna. Det förändrar de möjliga felfunktionerna. Det förändrar fordonets kapacitet.
Vi skulle behöva ägna några år åt att utveckla expertisen på nytt. Vi skulle behöva genomföra nya tester och simuleringar. Vi skulle behöva utarbeta nya flygregler och förfaranden. Vi skulle behöva certifiera nya flygledare och besättningar.
Vi skulle i princip bygga en ny farkost."1
Det är inte bara denna kunskap som gått förlorad. Kunskapen att resa megalitiska monument är "förlorad" såväl som att hantera en gåspenna. Har du frågat dig hur det står till med kunskapen att använda en lie? Eller gå in i en verkstad från 1700-talet och se hur många verktyg du begriper vad de är till. Hur länge till kommer folk kunna köra med manuell växel?
Kunskap glöms bort och det är sorgligt, men så är det. Mycket gammal kunskap är så klart meningslös för de allra flesta. Varför ska jag kunna lia? Varför ska jag kunna lägga nät? Om inte intresset finns kanske kunskapen är meningslös?
Sedan tänker jag på min far som faktiskt kunde väldigt mycket olika saker. Meka med bilen, bygga hus, sköt trädgårdsland, segla och så vidare. Han var inte ensam om det heller. Det verkar som att de flesta tillhörande hans generation (40-talisterna) hade koll på en massa praktiska göromål som folk i gemen "glömt" bort.
Så är det, på gott och ont.
Själv älskar jag att nörda ner mig i konstig kunskap. Antingen att behärska den själv, eller betrakta andra som fulländat den. Det går i vågor. En del fastnar. Annat försvinner. Jag hade en period då jag slukade allt om typografi till exempel. Ofta är det väldigt nördig kunskap jag tillägnar mig. Det är ju den lyxen vi har idag.
Bondepraktikan är en favorit så klart. Klokskap från fordom som dyker upp här och där gör mig alltid lika glad. Mycket var inte bättre förr, det inser man om man läser läkarböcker med 100 år på nacken. Men mycket var också bättre förr, vilket man inser om man läser husmorsböcker. Vad som är vidskeplighet, sanning, tveksamt eller direkt farligt bland råden man stöter på är inte alltid klart och tydligt. Vilket gör det hela mer spännande.
Jag tror dock det är viktigt att hålla den gamla kunskapen vid liv. En vacker dag, när civilisationen faller, kommer det kanske rädda livet på mig. Därför vill jag passa på att dela med mig av helgonet Serafim av Sarovs (1754 - 1833) tips. Enkla och eleganta är de, med den naturliga lagen i centrum. Moder jord och fader Gud visade vägen för denna heliga man och det är nog klokt att lyssna på honom. Vem behöver alla självhjälpsböcker när man ha denne munks visdom serverad?
Drick vatten från källan där hästar dricker. Hästen kommer aldrig att dricka dåligt vatten.
Placera din bädd där katten sover.
Ät frukten som masken smakat.2
Plocka djärvt den svamp som insekterna sitter på.3
Plantera trädet där mullvaden gräver.
Bygg ditt hus där ormen värmer sig.
Gräv din brunn där fåglarna gömmer sig för värmen.
Gå till sängs och vakna samtidigt som fåglarna – då skördar du alla dagens guldkorn.
Ät mer grönt – du får starka ben och ett motståndskraftigt hjärta, som varelserna i skogen.
Simma ofta och du kommer att känna dig på jorden som fisken i vattnet.
Titta på himlen så ofta som möjligt och dina tankar kommer att bli lätta och klara.
Var ofta tyst, tala lite – och tystnaden kommer att komma in i ditt hjärta, och din ande kommer att vara lugn och fridfull.
Vilket vi är i färd med, som Frost tillägger i sitt svar.
Se till att få väck masken först.
Detta råd vågar jag inte gå i god för, läs på innan du "djärvt" plockar svampen.