Vikingar i serieform
Vid lite ommöblering på kontoret i Svenskarnas hus föll några seriealbum mig i händerna. Vi flyttade om bokhyllor och annat, varför allsköns böcker drog genom händerna på en. Bland böckerna fanns flera om vikingarna och deras värld. Men det fanns också tecknade seriealbum, mina gamla saker som hamnade här i huset för några år sedan. Och har man sett, där fanns i alla fall tre tecknade seriealbum med vikingar.
Först ut var Charlie Christensens tecknade version av Frans G Bengtssons klassiker Röde Orm från början av 2000-talet Christensen är känd som mannen bakom satirserien Arne Anka med alkoankan Arne som krökar, skriver kass poesi och drömmer om snygga brudar. Men Christersen är ändå konstnär i grund och botten, och har tagit sig an Röde Orm med härlig friskhet. Teckningarna är frodiga och berättandet är livfullt, vilket ger den grafiska romanen samma härliga schvung som finns i Frans G Bengtssons original. Det är en storslagen insats Charlie Christensen har gjort med en av våra stora 1900-talsromaner.
I den samling seriealbum som kom fram när vi flyttade om fanns också Peter Madsens kända Valhall, däribland albumet Resan till Utgårdsloke. Dansken Madsen har gjort ett fantastiskt arbete med att popularisera vikingarnas sagor och myter. Han började med arbetet i slutet av 70-talet. Det är gudarnas äventyr som serierna återger. Albumen innehåller både den typiska blandning av spänning och humor som återfinns i de flesta serier sedan Tintins dagar.
De flesta albumen bygger på berättelser och dikter i Den poetiska eddan och Snorres edda. Tors och Lokes och deras kamraters upplevelser hos jätten Utgårdaloke är en av de mest underhållande berättelserna. Fast som alla konstnärer lägger Madsen till och drar ifrån när han skapar sina historier. Han försöker inte slaviskt följa de gamla diktverken. Om han gjorde det skulle hans seriealbum antagligen ha blivit rätt torftiga, inte för att berättelserna är det utan för att mediet och målgruppen är en annan.
Madsen lägger ofta tonvikt vid det groteska och överdrivna, på typiskt maner vid serieskapande. Asterix fungerar likadant med gallernas stora näsor, groteska vildsvinsätande och burleska romarslakt. Därmed fångar Madsen förstås barnens intresse och lust. Vilket är huvudsaken i den här lilla texten. Mer om det snart.
Det sista seriealbumet i vikingarnas spår som föll i mina händer heter Vikingatåg i öst och väst i en serie album med den övergripande titeln “De stora äventyren”. Det er kort och gott en liten historiebok i serieform. Läsaren får följa äventyrliga vikingar först i östled, till Novgorod, Miklagård och österns slätter, sedan i västled när Erik Röde far till Grönland och därefter upptäcker Vinland i Amerika.
De tre albumen är fantastiska serier som ger en underhållande inblick i våra förfäders historia och världsbild på ett underbart sätt. Och bäst är att serierna är ämnade för just barnen, våra arvtagare som ska föra det arvet vidare till nästa generation. Det är för den delen många vuxna som inte riktigt vill läsa hela Röde orm på sina nära tusen sidor, även om de känner viss plikt att läsa sin Frans G Bengtsson. Därför är Charlie Christensens grafiska serieroman en bildningsgärning. Alla barn som läser Christensens version av Röde Orm kommer dessutom att inspireras av den fantastiska berättelsen, om inte till att läsa Bengtssons böcker så till att tycka att vikingatiden är en spännande epok som man kan läsa om och samtala om. Och det är gott nog.
Man kan inte heller begära att alla nordbor läser de två eddorna, det är inte alla som uppskattar dikt eller Snorre Sturlassons gamla stil. Däremot kan de flesta ta åt sig Peter Madsens uppsluppna och frodiga serieversioner av de gamla myterna och sagorna från vikingatiden i hans Valhallserie. Således lever vårt nordiska arv vidare och når en ny generation, som i sin tur ger seriealbumen vidare eller finner nya former att berätta om våra förfäders underbara föreställningar av världen.
Jag minns hur jag lusläste Vikingatåg i öst och väst när jag var barn - om och om igen. På något sätt var det så fascinerande med dessa urstarka, upptäcktslystna äventyrare som reste runt i hela den norra världen av vår del av jordklotet. I östled ger sig svenska vikingar av till Novgorod för att bli rikets herrar, de reser vidare till Bysans, den gyllene staden, som de dock inte lyckas inta, de undersöker slättländerna ännu längre österut och kommer i kontakt med alla möjliga folk på de asiatiska slätterna. Äventyren är närmast oändliga. Vilken historielektion man fick sig som barn!
I delen om vikingaäventyr i västerled var det lika spännande att följa de nordbor som i arktiska vatten for till Grönland och därifrån vågade sig västerut mot okänt land - Amerika, Vinland som de kallade landet. Det är knappt man kan förstå hur de klarade att genomföra allt, även om deras erfarenheter med skrälingarna, indianerna, slutade i katastrof.
Att det är fransmän som ligger bakom seriealbumet är inget att haka upp sig på. Serier är en fransk-belgisk specialitet. Man ska tvärtom vara tacksam att de har gett en härlig form åt våra förfäders upplevelser och äventyr.
I våra dagar finns det flera tecknade seriealbum som utspelar sig på vikingatiden, antingen, de flesta gjorda i andra länder. Vikingarnas är nästan mer populära i länder som Frankrike, USA och Japan än i Norden. Här hemma finns hämningar för sådan stolthet, tyvärr, ofta regisserat av aktivister som har tagit sig in i muséerna. Historiska muséet har länge misshandlat vikingatiden, så mycket att det nya The Viking Museum i Stockholm är skapat av privata initiativ.
De serier som finns nuförtiden har dock inte riktigt den känsla som finns i Röde Orm, Valhall och Vikingatåg i öst och väst. De är inte dåliga på något sätt, men de gamla verken jag fann i gömmorna bygger direkt på klassiker och verkliga, storslagna händelser. Det ger dem en särskild friskhet och starkare anknytning till våra gamla vikingar.
Men man ska ändå vara tacksam för att det fortsätter komma äventyr i tecknad form om vikingarna och deras tid. Tecknade serier är ett viktigt medium, precis som film och teveserier är det, med syftet att låta dagens människor ta del av en storslagen tid med storslagna människor - våra förfäder.