Svenska fattigdomens betydelse (del 3)

En nationalistisk essä av Carl Jonas Love Almqvist från 1838. Inläst av Jalle Horn.

“Vad nationlighet är, eller - då det nu är frågan om vårt land - vad svenskhet är, det kan kännas djupt: det är ett odödligt sinnelag hos den som har det: svensk natur, med folk, sjöar, berg och skogar, står då för ens håg i sin egna och rätta färg. men den person, som icke har detta sinnelag, kan författaren lämna föga undervisning därom, emedan det nästan intet tillhör det rationella. Det har huvudsakligen sitt hem i känslan.”

Så lyder en passage i Almqvists essä om svenskheten, om vår nationella egenhet. Bara svenskar förstår vad svenskhet är. Ett odödligt sinnelag.

Det svenska “herrskapet”, den tidens elit, har blivit onationellt, deklarerar Almqvist. Det har förlorat kontakten med folket, det har distanserat sig från det svenska. Känns det igen? Ja, allför väl - tyvärr! Dagens s.k. etablissemang inom politik och media har distanserat sig så långt från det svenska folket att det ibland säger att det inte finns någon svenskhet eller att Sverige tillhör hit komna främlingar. Alltmedan det svenska folket i sina hjärtan - genom ett odödligt sinnelag - mycket väl vet svenskheten är, även om det inte alltid kan artikulera det.

Almqvist synliggör hur åtskillnaden mellan herrskap och folk skapat en inre splittring, en själslig splittring - även om ekonomi och annat kunna vara i ordning. Lösningen är att herrskapet återigen blir svenskt. Annars går det under, och kanske går rent av landet Sverige under.

Således vill Almqvist försöka visa vari svenskheten ligger. Och han finner det i ordet “fattigdom”. Det låter krasst, men han menar med fattigdom förmågan att reda sig själv, ta vara på sin frihet, kunna vara fattig, att vara hänvisad till sig själv. Men svenskhet är också att acceptera viss fattigdom och kärvhet i förhållande till sydländernas yppighet. Almqvist belyser också den svenska naturen, vari han finner symboler för det svenska.

Svenska fattigdomens betydelse är en ständigt aktuell nationalistisk klassiker. Punkt efter punkt minner om dagens problematik. Den känns nästan viktigare i dag än för snart 200 år sedan.

För att lyssna på avsnitten behövs en prenumeration på Svea Ting. I den här delen återfinns:

• Fjärde avdelningen - där Almqvist tar upp den svenska naturen som symbol för svenskt folklynne, först faunan, där särskilt hästens stolta egenart belyses (såsom särskilt svensk).

• Femte avdelningen - där Almqvist belyser svensk flora och lägger särskild vikt vid nyponrosen och liknar svensken vid ungdomen.

För enklast lyssning på ljudböckerna i din telefon föreslår vi att du laddar ned Substacks app. Den finns både på Google Play och App Store.