Rätt ordval - eller skjuta sig i foten

Välj själv!

Häromdagen stod det på en amerikansk altmediasajt om de ukrainska nazisterna. Och på en annan om den ukrainska nazistiska staten. Det kunde lika gärna var en svensk sajt som skrivit på det sättet. Undrar vad gammalmedia kallar svensk och amerikansk alternativmedia för? Hmm!!!

Vem är det som vinner i den retoriska striden? Just det, gammalmedia förstås eftersom människor i allmänhet tycker illa om nazismen. Det spelar ingen roll hur mycket man nyanserar bilden av Tredje riket, till exempel att Tyskland på 30- och 40-talet utgjorde en mur mot den framdundrande bolsjevismen. Människor tycker illa om nazismen. Det har de fått lära sig i skolan och på teve.

Det gäller således att tänka på vad man säger. I längden kommer visserligen vänstern, liberaler och allt vad de kallas att förlora på att skrika “nazism” åt sina politiska fiender. Vi känner berättelsen om barnet som ropar “vargen kommer!” Ingen kommer att höja på ögonbrynen över någon nazist om femtio år. Men där är vi inte nu.

Hitler går igen

Hitler är död. Därför behöver etablissemanget en ny Hitler. Honom har man de senaste åren funnit i Donald Trump. Etablissmenget är förstås de som härskar, särskilt retoriskt och kulturellt, det som brukar kallas metapolitiskt. För att behålla offentligheten i sin makt måste de kalla politiska fiender för något sårande, förolämpande och skrämmande: populism, nazism, rasism, utsugare, exploatör, klimatförnekare med mera.

Alla de orden, och fler därtill för den delen, tillskrivs Donald Trump. Givetvis uppfyller Trump inte alla de glåpord man tilldelar honom, inte mer än andra människor i alla fall. Trump används nämligen för något annat. Han nyttjas som Hitler, för att säga något dåligt om en annan människa: “SD är som Trump, de ljuger hela tiden.” Ungefär så har Magdalena Andersson lärt sig att man ska säga om SD och Tidögänget de senaste veckorna. Hon har varit på studieresa i USA och lärt sig att måla upp motståndarna som satan själv och sig själv som superhjältinnan nr 1. Tyvärr fungerar det. Se på opinionsmätningarna.

Men Trump hade inte behövt vara någon Hitler idag. Skälet till att han blivit det, åtminstone i Sverige, är att vår höger säger så, åtminstone den etablerade högern. Moderaterna säger att Maggan är som Trump. Ibland hör man någon Sverigedemokrat göra detsamma. Men det går inte att vinna någon politisk strid under sådana omständigheter - eftersom man anammar motståndarnas språk.

Det är därför Trump har blivit Hitler, något han aldrig hade blivit om inte högermänniskor hade pratat negativt om Trump. Precis som Hitler aldrig hade blivit den där superonda skurken om inte högermänniskor hade gått i vänsterns ledband och sagt som de gör. Tänk hur de har försökt att kontra med Pol Pot och Mao. Har det någonsin fungerat? Nej!

Konservativa gör fel

Tänk hur Angela Merkel ville vinna gröna röster genom att kräva nedstängning av kärnkraftverk (såvida hon inte medvetet sålde sig till ryssar, storkapitalet eller liknande). Men motsatsen skedde. Die Grüne i Tyskland fick ännu fler röster medan CDU backade. Skälet är enkelt. Hon gick i Die Grünes fotspår, vilket bekräftade för folk att Die Grüne har rätt.

När konservativa säger att män är som djur, när de hyllar progressiv feminism, när de röstar för samtyckeslagar, när de går i pridetåg - då går de i vänsterns koppel. När kyrkan sätter Allah och Muhammed framför sin Herre och Jesus, då vinner muslimerna förstås - och tar över kyrkan, och gör den till en moské. De konservativa, de kyrkliga, SD-nationella - de skjuter sig alla i foten när de gör på det viset.

Allt det här handlar om retorisk förståelse, kulturell insikt - och inte minst mod och kraft att stå emot de retoriska kraven att säga att t.ex. Trump är en skurk. Vissa inom vänsteretablissemanget hyllar Lenin öppet. De är väl stolta över sin politiska förebild, och det ska de väl få vara. Men varför ska då en Kristerssson i samma veva säga att Trump är en omänniska? Varför inte bara hylla den han gillar och hålla käft om det andra?

Använd orden rätt

Poängen är förstås att använda rätt språkbruk. Framför allt att inte använda fel språk. Det finns ett stort antal ord som används oerhört dumt i den offentliga debatten, här några få: naiv, anmärkningsvärt, god, elit, humanitär, tolerans, utsatt. Alla de orden används till vänsterns fördel.

Det spelar sällan någon roll ifall du skriver, “S tror att de är goda” - med avsikten att avslöja deras dumhet och fräckhet. Då kommer folk att förknippa “god” med S. Säger du “anmärkningsvärt” om motståndaren så betyder det föga. Varför inte säga “gement”; det är ju det du menar. Anklaga MP för naiva så kommer alla att se dem som barnsligt goda. Säg hellre att de skiter i medmänniskorna.

“Elit” är ett av de sämsta orden att använda. Tillhör Maggan eliten? Då är vi riktigt illa ute. Och om hon på något sätt ändå tillhör den politiska eliten bör man undvika att säga det om henne. Säger du det i negativt syfte så anammar du gammalt socialdemokratiskt språkbruk där en elit har utnyttjat de svagare. Har du en positiv syftning så tar hon åt sig och tar sig rätten att utnyttja och roffa.

Tolerans, humanitär, utsatt - allt är typiska ord i den socialistiska retoriken. Att tro att man kan tjäna retoriska poäng på att använda orden är oftast att skjuta sig i foten. De går att använda, men de måste användas varsamt och med rätt innebörd. Sossarna har inte ensamrätt på ordet “rättvisa” hur mycket de än vill. Men de har haft det så mycket i sin ägo att det krävs retorisk finess att bruka det på ett för högern positivt sätt.

Reinfeldt som socialist

När Fredrik Reinfeldt hojtade ut frasen “humanitär stormakt” visade han att han var i vänsterkoppel. Eller var en gammal socialist! Inte nog med att det var banalt, han menade därtill att den svenska staten (som M av tradition velat avskaffa) ska hjälpa de utsatta, visa tolerans och öppna gränser. Han sade klart och tydligt att den svenska staten ska vara en stor bidragsstat. Så är det när man slänger sig med gamla vänsterbegrepp utan insikt och kontroll.

Jag brukar använda ord som profitera och exploatera när jag beskriver Aftonbladsskribenter och socialdemokrater. Då använder jag de glåpord som de förr använde på motståndare. Men de har dels glömt lite av den marxistiska retoriken, och dels går orden att vända mot dem när de har blivit grisarna i Djurfarmen. Däremot är det omöjligt att använda Trump på dem. De blir bara löjligt eftersom Trump faktiskt säger sig stå för folkens rätt mot internationalism och djup stat.

Men man får aldrig glömma att ovannämnda (profitera och dylikt) ord rör sig om gammal vänsterretorik. Det kan vara farligt att använda orden, man kan gå i egen fälla, som Merkel gjorde. Skjuta sig i foten! Fast det funkar däri att vänstertölparna blir riktigt arga. Aftonbladarna och vänsternissarna kan ju inte på något sätt vara profitörer, tycker de. Fastän de innerst inne vet att de utnyttjar människor för att tjäna fett. De vet att de är profitörer.

Slutsatsen är således: släng dig inte med vänsterns ord för att tjäna enkla poäng. Då riskerar du att skjuta dig i foten.