Övervaknings- och kontrollsamhället runt hörnet

Photo by Tobias Tullius on Unsplash

“Så varför skulle inte också svenska arbetsgivare vilja införa säkerhetssystem med ansikts­igenkänning?” frågar sig en svensk journalist i en artikel.

Frågan är berättigad. Förr i tiden stämplade man in på jobbet. Jag har själv gjort det. För de som inte var med då så tog man sin personliga papperslapp och förde in i en stämpelapparat som stämplade tiden du kom till jobbet och likadant när du gick. Således kunde chefen se att du verkligen var på jobbet när du skulle det så att lönen blev korrekt. Eller vad nu skälet var.

Vissa jobb behöver inte sådana kontrollmekanismer. Går inte tåget eller bussen så lär chefen nog höra det av förargade resenärer. Idag kan man se när du sätter på datorn på kontoret om man vill kontrollera närvaron. Kanske används fortfarande stämpelmaskiner på vissa arbetsplatser fortfarande, men de hör nog mest till en svunnen tid.

Det betyder inte att cheferna vill kontrollera sina anställda mindre idag. Vi ska inte låta oss luras. Produktivitet är ett ständigt ledord i det moderna samhället. Det gäller även socialistiska länder; Stalin var t.ex. mycket mån om att tillräckligt många fick nackskott och kom på produktiva sätt att få många nackskottade. Just kontroll över medborgarna är ledord i alla kommunistiska länder.

Sättet för företag att kontrollera de anställda är många. I den ovan citerade artikeln talas det om hur vissa företag håller koll på anställdas humörsvängningar, bl.a. genom at en kvinna själv redovisar sin mensperiod. En vän berättade om en tysk arbetsplats där de har kameror i trapphusen för att kontrollera att folk håller i räcket för att minimera eventuella snubbelolyckor. I Kina har det gått mycket längre. Där används ansiktsigenkänning för att avgöra t.ex. att man känner sig stressad på jobbet, varmed arbetschefen kan gripa in.

Det talas mycket om kameraövervakning och ansiktsigenkänning i vår tid. Tydligen finns det i västvärlden sådan övervakning i vissa butiker för att bättre förstå kunders beteenden. Och vi känner väl till övervakningspolycin i Storbritannien. Där finns det tusentals kameror upphängda överallt i städerna - för att stävja brott, som det heter.

I Sverige är det en het potatis eftersom vi har så stora problem med gängkriminaliteten. Staten önskar givetvis hänga upp mängder av kameror, avlyssna telefontrafik, avläsa internet. I EU har Ylva Johanssons chat control just fått tummen ned av parlamentet, men förslagen lovas återkomma lätt reviderade. Vidare vill EU storma framåt med elektroniskt ID och digitala plånböcker där all information om dina sjukdomar, ekonomi, resande etc samlas.

Det diskuterades i Dagens Svegot samma dag som det här publiceras. Lyssna gärna på ett intressant samtal om vad som kan vänta runt hörnet. En del av samtalet handlar om hur covid och lockdowns visade på vad som kan hända om sådana förslag blir verklighet. I t.ex. Tyskland kunde man inte handla andra varor än mat under lockdowntiden - såvida man inte hade ett digitalt coronavaccinpass. Man fick således i praktiken inte välja om man ansåg sig frisk, stark och hälsosam nog att inte ta sprutorna. Man tvingades. Befolkningen skulle kontrolleras.

I den artikel som ovan citerades nämns inte situationen under corona. Svenska journalister var så hundraprocentigt med på tvångs- och kontrollsamhället att de inte diskuterade sådana frågor öppet. Likadant är det med chat control. Det diskuterades knappt i Sverige. Samma med eID, vilket det har varit sorgligt tyst om, även om det kan ha en fruktansvärd inverkan på EUs medborgare om det går fel. Och det kommer att gå fel. Chat control, som ska användas mot pedofili, som man säger, och eID, som bara ska förenkla för alla EU-medborgare, kommer givetvis att en dag börja användas som ett kontrollorgan.

Journalisten som har skrivit det som citerats i början av den här artikeln (här ges inge länk eftersom han inte förtjänar det) skriver bra om oron om kontrollmekanismer. Han hänvisar till hur det är i Kina lite grann, och man kan tillägga tusentals saker om deras sociala kreditsystem. Faktum är att jouranlisten nämner hur covid användes som kontrollmekanism i Kina. Men ingenstans kopplas det till hur situationen såg ut i Tyskland, Frankrike och andra europeiska länder (Sverige var ett lyckligt undantag) under coronanedstängningen av samhället.

Det sägs i artikeln att det finns faror med övervakningssamhället. Men det är så ljumt och lamt att man häpnar. För visst finns det massor av faror med digitalt ID och plånbok, särskilt när de hänger ihop, och särskilt när chat control i någon form lurar i vassen. Den ansvariga EU-kommissionären för eID och digital plånbok sade det själv. Nu har vi skapat produkten. Nu måste vi fylla den med något. Det vill säga den ska användas vare sig du vill eller inte.

Och det är där kruxet ligger. Det gäller inte bara att locka människor att använda eID utan förmå dem, tvinga dem. Varför skulle man tvinga någon till något om inte för att kontrollera personen?

Vill du ha mer insikt om det har samhällsproblemet, ta dig tid att lyssna på Dagens Svegot, där vi fördjupar oss i frågan.