Nyhetsbrev 28 oktober 2024
Skrivet på söndag morgon. Halvanalfabetismens orsaker och Trump hos Rogan.
Veckans nyhetsbrev skrivs på söndagen eftersom jag måste åka och till Hova för flyttstädning och för att plocka upp de attiraljer som flyttfirman vägrade ta med. Man sitter halvt i skiten, med andra ord. Så blir det när man har analfabeter i var och varannat hörn. I förra nyhetsbrevet berättade jag hur flyttfirman, en av de stora, inte klarade av att skriva en tydlig specifikation och hur underleverantören inte klarade av att läsa en specifikation (som trots viss otydlighet givetvis gick att tolka som man borde).
Beror den ökande “halvanalfabetismen” på invandringen, mobilerna, skolans lägre nivå eller allmän lathet? För tillfället snackas det bara om mobilerna, hur mobiler och arbete framför skärmar i skolan gör att barnen lär sig sämre. Men låt oss ta de andra alternativen först.
Lättja - har den alltid funnits där eller är det ett nytt fenomen? Jag tänker på det där med specifikationen till dem som slutligen genomförde min flytt. Varför var den så slarvigt skriven? Det är faktiskt vanligt nu för tiden att folk är lata när de skriver ordrar, anteckningar till en medarbetare, frågor till försäljare m.m., det vill säga korta meddelanden. Man orkar inte skriva ut kommatecken som man ska, man orkar inte revidera om det blev lite fel eller otydligt någonstans. Man bara skriver lite fort och skickar iväg. Jag ser det ideligen.
Det skulle aldrig hända för trettio år sedan. Korta meddelanden måste ju vara ytterst tydliga, just eftersom de är korta. De måste vara exakta. Det förstod man då. Men nu… Nu verkar man ha en loj inställning till sådant. Beror det på att datamediet - mejl, sms, chattar m.m. - gör att vi skriver meddelanden så ofta att lojheten blir en vana? Eller är det den moraliska gnistan som har förlorats. Vad spelar det för roll om det blev lite fel, du fattade väl vad jag menade ändå… Jag tror satt det ligger mycket i det. Sådant kommer som ett brev på posten med full social utjämning, både avseende klass, kön och invandrargrupper.
Ett vanligt beteende förr var, enligt etnologer, att medelklassen försökte likna överklassen, att arbetarna försökte likna borgarna o.s.v. När “duktiga” arbetare skulle tvätta händerna gjorde de det överdrivet nitiskt för att efterhärma borgarna, inte för att göra det som fungerar bra, effektivt och förnuftigt. Under corona skulle plötsligt alla tvätta händerna som inför en operation, för att ge en liknelse, nu skulle vi alla vara jätteduktiga.
Klassen ett snäpp upp ansågs nämligen moraliskt bättre, och det ville man ju efterlikna. Men när klasser och liknande gruppindelningar suddas ut (i moralisk mening i alla fall) i och med egalitarismen, då finns det inget ideal längre. Då råder lite “allt funkar-inställning”. Om inte annat anses det moraliskt fult att påpeka att någon brast när han skulle meddela en sak. Så stark är egalitarismen i vår tid. Den bättre vetande ska hålla käften. Alla ska hata Trump.
Invandringen spelar givetvis en stor roll när det gäller kommunikationsbrist, särskilt när egalitarismen råder. Att bötfälla människor som går över gatan utanför övergångsställen eller mot röd gubbe går inte eftersom man då måste bötfälla ett helt folk. Sådana försök har gjorts och sedan dragits tillbaka. Om var och varannan person bryter konstigt, säger fel, skriver fel o.d. så påpekar man det i början, men efter ett tag fungerar det inte eftersom ingen orkar korrigera andra hela tiden. Så dras man med felen och otydligheterna och eviga upprepningar.
Är det skolan som är problemet? Jag tror att det faktiskt spelar en mindre roll än inställningen. Om inställningen, grundad i moralisk fasthet och styrka om vad som är rätt, är den rätta så anpassar man sig efter det oavsett hur mycket man lärt sig eller inte. Det finns horder av människor som gör utmärkta jobb fastän de inte har någon utbildning, knappt någon skolgång. Om man sedan inte klarar att t.ex. stava korrekt, ja då dög man helt enkelt inte utan får ta ett annat jobb.
Men nu är ju skolan en grundläggande del av vårt samhälle, så visst spelar den en viktig roll. Läsningen har tydligen minskat till den grad att studenterna vid ett anrikt amerikanskt universitet blev förtvivlade över att behöva läsa böcker på kursen klassisk litteratur, enligt någon läst nyhet. Det var de ju inte vana vid. Sådant får förstås konsekvenser. Skolan måste lyckas uppmuntra till läsning och att skriva korrekt. Och om inte uppmuntran fungerar, ja då återstår tvång.
Problemet är återigen den moraliska inställningen. Vårt land, ja hela Västerlandet, lider av att inte vilja bestraffa. Den moraliska styrkan urgröps därmed och kvar återstår bara de “fina”, “gulliga” värdena. Det är något som märks i skolans värld. Jag brukar alltid dra den där om att för 30-40 år sedan hade pluggisarna makten i klassrummet. Därför var det tyst, man respekterade helt enkelt det. Det var den rådande moraliska andan, och de motsatte sig blev tillrättavisade av antingen lärare, klasskamrater eller sig själva. Så stark var andan - som egentligen är helt självklar. Samma anda rådda på biblioteken. Men så ändrades tiderna - och den moraliska andan…
Skolan måste förstås åtgärdas på många sätt. Det är tyvärr allt för gigantiskt för att dryfta här och nu. Det här med skärmarna är förstås en viktig del, och det är bra att det har bildats opinion mot att allt ska kunna göras på en skärm i skolan. Alla vet att det bara är för att spara pengar i tron att det går att göra det supereffektivt. Men även de mest grundläggande sakerna kan fallera vid arbete med dator. Bara att bläddra tillbaka några sidor i en bok eller kolla innehållsförteckningen, eftersom man ville kolla vad det var som stod där någonstans, är bekvämare med en fysisk bok. När barnen ska göra det på datorn blir det för besvärligt, och så struntar de i det.
Man kan jämföra med en 3D-modell på datorn på en båt kanske och en fysisk modell av en båt. Du kan säkert göra intrikata saker med den där 3D-modellen på datorn, men du kommer att få bättre översikt och granska vissa saker mycket enklare med den fysiska modellen. Datorn kan inte ersätta den fysiska världen. Hur kul är för Sylvester Stallone att sätta på sig hjälmen när Sandra Bullock vill bjuda på snusk i Demolition Man?
Vi får se om vi får bukt med halvanalfabetismen. Eller om vi alla blir som Sandra Bullocks nätta karaktär i filmen.
Annars handlar allt om valet i USA, tilldragelserna i Gaza och så smått kriget i Ukraina. USA är förstås hetast med bara tio dagar kvar till valet. Trumpen körde i dagarna en 3-timmarssession med Joe Rogan i dennes podd. Det var verkligen intressant att skåda. Rogan är lugn som en bondkatt och Trump förstår att spela med på bästa sätt. Rogan säger i samtalet att en av Trumps stora styrkor är att han pratar som en människa och att han skulle vilja ha med Kamala Harris för att få henne att tala som en människa, något hon inte har lyckats med i hittills i presidentvalsrörelsen.
Någon svensk tidning försöker få det till att Rogan pressade Trump om inställningen till valet 2020, som han ihärdigt har ifrågasatt. Men de svenska jouranlisterna missade visst att Rogan också att anser, och sade det i poddavsnittet, att valet omgärdades av mygel, framför allt medias och myndigheters lögner om Hunter Bidens laptop. Lögnmedia kallas det inte för intet.
Svenska tidningar påpekar förstås idag att valet i Georgien har omgärdats av valfusk, eftersom det parti man i Sverige ska tycka illa om, Georgisk dröm, påstår sig ha vunnit. Framför allt vevar man det virala klipp när en ilsken herre beslutsamt trycker ner en bunt valsedlar i lådan. Och det är säkert så att valet har kantats av en mängd oegentligheter. Men man undrar varför ingen svensk tidning har skrivit om de hundratals, ja säkert tusentals, bilder/filmer där amerikaner kastar ner buntar av valkuvert i poströstlådor. Allt fångat på bild, där samma person åker från låda till låda.
Det finns hur mycket sådant bevis som helst från 2020. Likväl skriver svensk Lügenmedia dagligen att det inte finns något som helst bevis för valfusk och att Trump därmed är en ärkeskurk. Inte heller skriver man om Hunter Bidens laptop - eller för den delen något som helst som går utanför den bestämda agendan. Lögner, propaganda… Ja!
I veckan som gick har vi haft viss Stagneliusfrossa här på Tinget. Två artiklar belyste några saker hos den stora svenska poeten (och hans frände Hafiz, den stora persiska poeten från 1300-talet). Det är jobbigt att skriva lagom långa och intressanta kulturartiklar, men det också härligt att skriva av sig. Vad gör man inte när man för tillfället inte är skollärare. Då får man blir Tingslärare.
I Jihadboken har slutligen vändningen kommit efter flera hundra års muslimsk expansion på europeisk bekostnad. I Spanien bjöd ljudboken på reconquista på iberiska halvön och återtagen mark på Balkan. Det är mycket spännande lyssning. Hoppas du inte har missat det.
Veckans andra ljudbok utgick på grund av sökande efter en ny när den mäktiga romanen Bjälboarvet kommit till ett slut. Nu har jag hittat en ny bok som jag ska börja läsa in. Det är en svensk nationalistisk klassiker i essäform. Missa inte det på torsdag. På söndag fortsätter sedan Kemps bok om islams krig med den europeiska världen.
Missa inte heller artiklar och poddar som dyker upp. Nu måste jag åka till Hova. Ha en trevlig vecka, önskar
Jalle Horn
Vill du stödja Svea Ting? Det görs bäst på följande vis. Ditt stöd behövs.
Teckna en prenumeration. Info finns i fliken “prenumerera” på sveating.se.
Donera genom Swish till 0735200402. Märk din swish med “gåva”.
Dela den här artikeln med dina bekanta.
Dela Svea Ting med dina vänner.
Skriv i kommentarsfältet vad du uppskattar (eller inte) med den här artikeln och Svea Ting - bara möjligt för prenumeranter.