Nyhetsbrev 19 augusti 2024

En vecka om svensk, polsk och rumänsk historia - och en hel del annat.

Photo by Roman Kraft on Unsplash

Varför har vi allmänt folk så lite kunskaper om länderna och folken i Central- och Östeuropa samt Balkan? Varför har vi så lite insikt i deras kultur och historia? Finns det inga författare, målare eller kompositörer från t.ex. Tjeckien och Rumänien? Jag menar, alla känner till Beethoven, Michelangelo, Shakespeare och Dostojevskij, många har hört talas om Dante, Zola, Heine, Monet, Bizet, Tolstoj med flera.

Visst, det är några av de allra mest kända kulturpersonligheterna i historien, men varför har knappt någon svensk hört talas om Adam Mickiewicz, Sandor Petöfi, Jan Neruda, Pentjo Slavejkov, Mihai Eminescu och många andra namn som klingar smått exotiskt? Det är ändå några av de mest kända författarna i några europeiska länder.

Eller historiska händelser! En normalbildad svensk kan förstås något om franska revolutionen, har hört talas om Magna Charta, känner till den iberiska reconquistan, Bismarck och Mussolini. Men slaget vid Tannenberg 1410, det litauiska (hedniska) storväldet på 1400-talet, Polens arma delning på 1700-talet, de många ungerska resningarna för mer självständighet på 1800- och 1900-talet, och så vidare?

Det är bara att erkänna, även en historiskt insatt person - även av skrået - är dålig på central- och östeuropeisk historia, medan han kan ganska mycket om västeuropeisk historia. Förklaringen är enkel i grund och botten. De stora och de flesta avgörande händelserna i Europa har haft sin grund i västra Europa. Händelseutvecklingen på kontinenten har mest utgått från Italien, Tyskland, Frankrike, England och Spanien.

Detsamma med kulturen. De stora kulturrörelserna och kulturpersonligheterna hör främst hemma i väst: klosterrörelsen, renässansen, upplysningen, romantiken, modernismen o.s.v. Självklart har då stora kulturhändelser tagit plats där.

Men det betyder inte att saker och ting inte har skapats eller skett på tjeckisk, bulgarisk, serbisk eller lettisk mark. Det är bara att det mesta där har hamnat i periferin, i en sorgligt stor skugga. För det finns spännande saker att berätta om vad gäller centrala och östra Europa.

Jag har berättat om det tidigare och gör det igen nu. Om inget oförutsett händer kommer vi på podden På gamla och nya stigar beröra några österopeiska länder och folk, deras historia och deras kultur. Först ut är de stolta polackerna med mig och Boris Benulic. Om gudarna är med oss kommer det avsnittet nu på lördag. Så höll ögonen öppna alla Polenfans - och andra intresserade. Därefter kommer avsnitt på stigarna om andra länder i folk i de mer exotiska delarna av Europa. Det blir en spännande höst.

Har det varit en händelserik vecka, förresten? Nä, inte vad jag minns i alla fall. Visst har mycket hänt, men det känns som mycket upprepning. Det sorgliga kriget i Ukraina rullar på och i svenska tidningar verkar det mest handla om önskedrömmar eller propaganda om saken. Än värre är det med USA och det kommande presidentvalet. Här hyllas Kamela Harris som kejsarinna och den klokaste kvinna i mannaminna (för att försöka rimma). Propagandan i DN, Svd, SVT mm är ohygglig, faktiskt värre än amerikansk fake news. Trump är historiens ondaste skurk, Harris är historiens finaste människa. Så känns det när man bläddrar i de svenska bladen.

Usch för nyheter alltså! Här på Svea Ting, annars, har veckan bjudit på ljudbokskapitel från Bjälboarvet av Heidenstam och Fängelsedagbok av Codreanu, båda mycket spännande och gripande. Vidare har vi haft artiklar om svensk skola och de antika olympiska spelen. Jag har fortfarande svårt att med tanken greppa att man vart fjärde år i tusen år anordnade idrottsspel i Olympia. Tusen år! Det är smått ofattbart.

Den kommande veckan bjuder som sagt på ett avsnitt om Polen På gamla och nya stigar. Sedan blir det ljudböckerna som rullar på. Codreanus dagbok har snart kommit till sin ände, men det finns spännande efterord och betraktelser om Codreanu också. I Bjälboarvet måste nu Birger Jarls söner finna sin plats i riket. Heidenstam berättar både svensk historia och spännande öden på bästa sätt.

Och så blir det en eller ett par artiklar om intressanta ämnen. Jag hoppas att alla finner det intressant och ser fram emot en stor publik. Glöm inte att berätta för vänner och bekanta om Svea Ting så att fler kan lära sig om våra polska grannar, om svensk medeltid à la Heidenstam eller om den tappre rumänen Corneliu Codreanu.

Spännande svensk och europeisk historia och kultur!

Jalle Horn

Vill du stödja Svea Ting? Det görs bäst på följande vis. Ditt stöd behövs.

• Teckna en prenumeration. Info finns i fliken “prenumerera” på sveating.se.

• Donera genom Swish till 0735200402. Märk din swish med “gåva”.

• Dela den här artikeln med dina bekanta.

• Dela Svea Ting med dina vänner.

• Skriv i kommentarsfältet vad du uppskattar (eller inte) med den här artikeln och Svea Ting - bara möjligt för prenumeranter.