Sådär! Då har samtalet med Lars Holger Holm kommit ut på podcasten På gamla och nya stigar. Det var ett mycket intressant samtal, framför allt om hur “censuren” drabbat personer i Sverige.
Holm är en av alla dessa drabbade. En gång i tiden fanns det statlig censur. Det hade i princip alla stater för några hundra år sedan. Men nu sköts censuren av hydran av stat, mediaföretag, techbolag och några andra agenter. Sedan har vi självcensuren, rädslan hos folk att yttra sig och publicera sig. Slutligen har vi också trycket från medmänniskor (och motmänniskor) att inte ägna sig åt “tabubelagda” tankar. Politisk korrekt terror!
Var är Herkules när man behöver honom (han hade ju ihjäl hydran, som bekant)? Internet har förvisso varit en tillfällig Herkules för att meddela människor viktiga idéer, men vi märker för var dag hur snaran dras åt även där. Flera länder bedriver antingen aktivt censur via techbolagen eller försöker ordna det. Situationen i Storbritannien just nu är talande för vad som håller på att hända.
Holm har förvisso lyckats lirka ut en stor mängd artiklar och böcker genom åren, men ansträngningen och kostnaden har varit stor. Och genom angrepp mot diverse förlag finns inte alla böcker tillgängliga på marknaden. Några titlar finns i alla fall kvar på Logiks onlinebutik, för den köpsugne. Som den här gamla godingen, som Holm förklarar omslaget om i programmet.
Har du alltså inte lyssnat på samtalet än, missa det inte. Det är fritt för alla lyssnare. I programmet får du också tips om hur du kan lyssna på Lars Holger Holm när han spelar fiol i en ensemble i Stockholm senare i augusti. Fauré och Brahms. Och har du ännu inte läst honom, kolla in titlarna som finns i Logikbutiken.
Framtiden på stigarna då? Jo, framöver ska vi försöka täcka några länder i östra delen av Europa - deras historia och kultur. Det är tyvärr ett om inte svart hål så mörkt i valfri färg. Det är stormakterna och de stora kulturländerna - England, Frankrike, Tyskland, Spanien, Italien, Ryssland - som tas upp i böcker om historia och kultur. De mindre får väldigt lite plats.
Det är förvisso naturligt. Historiens centrum står ju att finna där och inte i t.ex. Tjeckien. De stora kulturrörelserna har också utgått därifrån. Så är det. Men det är lite tråkigt när det finns så lite att läsa om om de mindre länderna. Särskilt på svenska. Faktum är att länder som Ungern, Rumänien, Portugal, Belgien, Kroatien känns lite exotiska när det gäller kultur och historia. Ja, även de nordiska länderna för övriga Europa.
Så det ska vi försöka råda bot på - i det lilla. Jag ska med Boris Benulic genomföra en rad vandringar på gamla och nya stigar om några central- och östeuropeiska länder. Det blir främst deras historia och litteratur vi kommer att beröra. Först ut är de stolta polackerna och deras äventyr i historien. Håll ögonen öppna längre fram i sommar och höst. Du missade väl förresten inte mitt senaste program med Boris? Det finns här.
Men det blir inte bara sådant. Andra ämnen ska också täckas. Det blir en vanlig potpurri av spännande ämnen allt eftersom 2024 rullar vidare. Och så rullar förstås de två ljudböckerna vi har vidare, Codreanus Fängelsedagbok och Heidenstams Bjälboarvet.
Vad har då hänt i veckan? OS har förstås gått mot sitt slut, och nu bör det vara över. Visst var det roligt med några duktiga svenskar, men i grund och botten har jag varit ointresserad av sporthändelserna. Tyvärr, eftersom Paris ligger lite runt hörnet och de där svenskarna har varit storartade.
I Storbritannien har vi haft upploppen efter de fruktansvärda händelserna när tre flickor blev knivdödade den 29 juli. Det finns förstås mycket att säga om upploppen. I grund och botten handlar det väl om att politiker, myndigheter och media inte lyssnar på sitt engelska folk, och inte har gjort det på årtionden. En intressant aspekt läste jag i någon tidning. Liknande upplopp kommer och går i England, inte minst på grund av en alienerad vit arbetarklass, något som märktes i upploppen för ca tio år sedan och som stadigt syns i skolresultat. Vita engelsmän har alienerats i sitt eget land i årtionden. Undra på att det blir upplopp.
Lite tankar om skolans roll i det svenska samhället är något jag ska försöka beröra senare i veckan. Ett alltid aktuellt ämne. En annan sak är förstås något om de olympiska spelen. Ja, inte de i Paris, förstås, varken 2024 eller 1924 eller 1900. Även om följande affisch är häftig.
Nej, de antika olympiska spelen förstås. En tusenårig historia. Kanske har jag gjort det redan i någon artikel här på Tinget, och andra blad har förstås gjort det i samband med spelen, men då får det bli ett litet perspektiv till. Kan aldrig skada.
Nåväl, lev väl så här i slutet av sommaren, och passa på att njuta av sista veckan med barnen om du har skolbarn. Om en vecka börjar det nya läsåret.
Jalle Horn
Vill du stödja Svea Ting? Det görs bäst på följande vis. Ditt stöd behövs.
Teckna en prenumeration. Info finns i fliken “prenumerera” på sveating.se.
Donera genom Swish till 0735200402. Märk din swish med “gåva”.
Dela den här artikeln med dina bekanta.
Dela Svea Ting med dina vänner.
Skriv i kommentarsfältet vad du uppskattar (eller inte) med den här artikeln och Svea Ting - bara möjligt för prenumeranter.