Judiska krav
Judiska centralrådet vill att Sverige ska ordna med en helt ny skolform för att blidka just dem.
Knappt har man läst in Hur Sverige blev en mångkultur som ljudbok här på tinget när kraven kommer i ny form. Författaren till boken, M Eckehart, klarlägger hur debatten på 1960- och 70-talet om att Sverige skulle bli mångkulturellt i första hand fördes av judiska debattörer. I processen dit ingick även uppvaktning av framträdande politiker. Det hela utmynnade i att riksdagen 1975 röstade för att Sverige ska vara ett mångkulturellt land. Man gjorde till och med en grundlagsändring för att genomföra det.
Det innebar att minoritetsgrupper (judar, ester, finnar m.m.) har rätt att behålla sin särart i stället för att assimileras in i landets traditionella kultur. Majoritetskulturen - landet Sverige, de etniska svenskarna - har krav på att ge minoriteterna möjlighet att behålla sin särart. Det kan vara hemspråk, bidrag till föreningar, subventioner av olika slag, konfessionell skola m.m.
För att säkra sin särart och visst privilegium propagerade judar livligt för att svenskarna ska maka på sin majoritetskultur; svensk kultur ska inte officiellt sätt vara den enda gällande. Resultatet av det ser vi i dag med ständigt nya krav på att svenskarnas roll ska reduceras och allt mer medel och betydelse tillfalla minoriteterna. Förhållningssätt till koranen är ett aktuellt exempel. Blasfemilagar togs bort på 1970-talet i yttrandefrihetens namn, men nu vill man införa något liknande igen för att tillmötesgå muslimer.
Minoritetsbegreppet har dessutom utökats, som vi ser, det handlar inte bara om etniska grupper. Muslimer är en minoritet, liksom andra religiösa grupper kan göra anspråk på det, olika sexuella läggningar utom den heterosexuella normen räknas som minoriteter, och så vidare. Med tiden tillkommer förstås nya krav, till exempel att grupper ska få ha sina bestämda traditioner: inte skaka hand med kvinna, burka, halal i skolor. Transsexuella kräver att vi i officiella sammanhang byter namn på ord som man, kvinna, barn, vagina o.d. Listan kan och kommer att ständigt utökas.
För att tillfalla de där minoritetsönskemålen finns det konfessionella skolor i Sverige. En ny lag som trädde i kraft den 1 juli i år säger att skolor och förskolor är skyldiga att anmäla konfessionell inriktning till skolmyndigheterna. Minoriteter som judar och muslimer har rätt att ha skolor med betoning på deras konfession. Nytt är bara att de måste anmäla det - och uppvisa att konfessionella inslag finns, får man anta. Så här skriver Skolinspektionen:
Från och med 2 januari 2023 definieras konfessionell inriktning på verksamhet som innebär att det där förekommer konfessionella inslag, och konfessionella inslag som bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag.
Men nu är organisationen Judiska centralrådet inte nöjda med det. De har fått igenom möjligheten att driva skolor med sina religiösa traditioner, men när det blir en liten precisering i lagen slår de bakut. I en lång debattartikel i SvD skriver några företrädare för Judiska centralrådet att “framtiden för de judiska skolorna kringskärs och hotas genom en reglering i skollagen rörande friskolor och förskolor med konfessionell inriktning.”
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Svea Ting to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.