En av de mest häpnadsväckande och gripande framställningarna av påskens händelser står i den lilla staden Colmar i Elsass i nordöstra Frankrike. På ett museum där tronar en altartavla som tävlar i att vara den främsta av sitt slag.
Området ligger i gränslandet mellan Tyskland och Frankrike. För 500 år var det mer tyskt. Altaret gjordes för Antonitordens kloster i Issenheim. Det är skulpterat av en viss Nikolaus Hagenauer, men det är Matthias Grünewald målningar som har gjort altartavlan världsberömd.
Fast det är först i vårt århundrade han har fått sin rättmätiga berömmelse. I början av 1500-talet, när Grünewald verkade, var han förvisso flitigt anlitad inom alla möjliga konstprojekt, men han blev aldrig känd på samma explosiva sätt som t.ex. Dürer och de italienska renässansmästarna.
Altartavlan, som Grünewald målade ca 1510-15, visar upp många motiv och händelser, några av dem kopplade till påsken. Huvudbilden, med stängda flyglar, visar en bildgrupp med främst korsfästelsen. Med flyglarna öppna ser vi några andra scener (bilden ovan). På insidan, slutligen, ser vi en skulpturgrupp kantad av ett par målningar.
När altartavlan fanns i klostret i Issenheim, var scenerna med öppna flyglar (den ovan) dolda; de visades bara vid särskilda begivenheter. Nu när altaret står på museum kan man skåda varje del för sig. Så här på påskdagen är det framför allt delen med Jesu uppståndelse som bör belysas, den längst till höger ovan (och nedan).
Bilden på Jesus triumfatoriska uppståndelse - till skillnad från de andra människorna på bilden som dör - visar på påskens viktigaste kristna budskap: Jesus som övervinner döden, som därmed är en gud och som därmed äger kraft att förlösa människorna. I motsats till korsfästelsemålningen (längre ned) är den här bilden praktfull i sina färger och uttrycker ett jubel i Jesus uppstigande rörelse. Särskilt de glödande färgerna kring Kristi huvud är häpnadsväckande.
Men låt oss börja från början. Målningarna sägs vara influerade av Heliga Birgittas uppenbarelser. Numera menar vissa att Grünewald i första hand är påverkad av Hildegard av Bingens visioner, och att det bara är målningen av Maria med Jesubarnet som har en Birgittauppenbarelse som förebild. Men andra menar ändå att korsfästelsemotivet helt klart kommer från Birgittas uppenbarelser, t.ex. nummer 7:15.
Sedan de därefter på ett onaturligt sätt sträckt ut kroppen på korset lade de den ena
foten över den andra och fäste dem så vid korset med två spikar. Och så mycket sträckte de ut hans ärofulla lemmar på korset att nästan alla hans ådror och senor brast. Sedan detta var gjort satte de återigen törnekronan på hans allra heligaste
huvud – den hade de tagit bort från hans huvud under själva korsfästelsen. Den stack så hårt i hans vördnadsvärda huvud att hans ögon strax fylldes av rinnande blod, hans öron täpptes till och hans ansikte och skägg blev liksom täckta och indränkta av det rosenfärgade blodet. /- - -/ Sonens älskvärda och vackra ögon såg ut att vara halvdöda och hans mun var öppen och bloddrypande; hans ansikte var blekt och insjunket, blått och helt och hållet täckt av blod. Också hans kropp var blåfärgad, likblek och alldeles slapp på grund av det oupphörliga blodflödet. Huden och det jungfruliga köttet på hans allraheligaste kropp var så uttunnade att blåa märken uppträdde av det minsta slag på kroppen. Ibland försökte han att sträcka ut sig på korset till följd av den stora smärta han kände på grund av den plåga han tillfogades. Ibland steg kvalen från hans genomstungna lemmar och ådror upp till hjärtat och plågade honom svårligen genom den intensiva smärtan, och så förlängdes hans död av ett ohyggligt svårt lidande.
Grünewalds framställning av korsfästelsen är minst lika gripande som Birgittas vision.
Det är altartavlans huvudmotiv, även det centralt under påsken förstås. Vi ser till höger om den utmärglade kroppen Johannes döparen med ett lamm och till vänster Maria Magdalena bedjande på knä och där bredvid Maria stödd av aposteln Johannes. På flankerna står sankt Sebastian och den helige Antonius, båda martyrer och bekanta inom sjukvård. Antonitorden i Issenheim tog hand om svårt sjuka, och Grünewalds Jesus på korset tycks ha sjukdomssymptom påminnande om de som grasserade då, ett realistiskt inslag i målningen. Tanken var kanske att de sjuka som fick åse tavlan kunde känna deltagande med guden på korset.
Bildgruppen med flyglarna öppna (nedan igen) visar först bebådelsen, sedan änglar som spelar en himlakonsert för madonnan med Jesubarnet och sist uppståndelsen.
Även de motiven har Birgitta berört (förstås), och kanske är de som sagt Grünewalds förlagor. Färgprakten är som nämnts ovan oerhörd, inte minst ljuset som strålar ut från den uppståndne kristus och från de muciserande änglarna. Typiskt för renässansen är också rörelsen i bilderna. Maria kastas närmast bakåt när hon träffas av bebådelsen. Konsertänglarna tycks röra sig harmoniskt och åstadkomma hävelse med sin musik; Jesusbarnet vänder huvudet mot sin mor och Gud spanar ned från himmelen. Jesus stiger triumfatoriskt mot skyn.
Det är altarets huvudmotiv, hämtade från Bibeln, Birgitta, Hildegard och vilka det nu kan vara. De övriga målningarna ska inte beröras här. Men den språkkunnige kan med stor fröjd läsa om altartavlan på tyska och engelska wikipedia. På den svenska sidan står som vanligt inte ett dugg. Där kan man också klicka sig fram mellan bildgrupperna och olika detaljer.
Och den som styr kosan söderut struntar klokast nog i EU-kvarteren i Strasbourg och far hellre några få mil till för att komma till Colmar. Och den som inte gillar kristen konst kanske hellre tar sig en tur på stan. Där sägs världens vackraste hus ligga.
Trevlig resa.