Författat av: KPJ Sundquist
Herr Boresson talar ur skägget
”Gå inte in genom dörren utan att se dig om. Var uppmärksam. Du vet inte var du kan finna ovänner.”
Det säger herr Boresson. Lite senare fortsätter han:
”Öl är inte så bra för folk som det sägs. Ju mer man dricker, desto mindre vett har man.”
Herr Boresson blir tyst en stund, men fortsätter slutligen:
”Kärlek från falska kvinnor är som en livlig och illa tämd tvåårig häst på hal is utan broddar, eller som ett skepp utan roder i en stark storm, eller som en halt man som jagar ren på tinande fjäll.”
Herren fortsätter att prata om fruntimmer och följer upp med:
”Många sköna damer, om en man försöker, är falska älskare. Det insåg jag efter att ha lockat på slug kvinna. Det enda jag fick var förakt, hon hånade och log, inget fick jag av den flickan.”
Herr Boresson fortsätter på samma tema:
”Sov ej hos kvinna som är kunnig i trolldom, annars fängslar hon dig i famnen.”
”Jag såg en man svårt skadad av ord som svärd från ond kvinna. Hennes falska tunga tog hans liv och inget som sades var sant.”
Pratet om kvinnor får honom att tänka på mannens öde. Han harklar sig och talar:
”Fega män försöker fly dödens öde genom att undvika kamp, men ålderdomen ger dem ingen frid, fastän spjuten dem sparat.”
Utan andrum fortsätter han:
”Bara han som vida villovägar vandrat och i fjällen farit och funnit vet vikten av vett och hur värdigt det är att styra sitt starka lynne.”
Nu reste han sig och sade bestämt:
”Nog för i kväll. Nästa gång ska jag tala om domen över död man och hur jag själv fann livets hemligheter hängandes i trädet. Men det är bäst jag går med mina sinnen i full sans, för ingen klandrar väl en man med vett som tidigt söker sängen att sova?”