Folke Filbyter - snart som ljudbok på Tinget

Imorgon blir det ljudbokskalas på Svea Ting. Då drar vi igång Verner von Heidenstams stora romansvit “Folkungaträdet”. Den består av två fantastiska romaner, Folke Filbyter, som publicerades 1905, och Bjälboarvet, som kom 1907. Under 15 helger får vi följa den bistre bondavikingen Folke som med bestämd vilja och tragiskt öde framlever sitt liv mot slutet av vikingatiden. Längre fram i höst eller vinter kör vi igång del 2, som skildrar striden mellan Birger Jarls söner Valdemar och Magnus.

Heidenstam hade redan provat på historiska skildringar tidigare i novellsamlingen Karolinerna och den korta Heliga Birgittas pilgrimsfärd. Nu blev det ett betydligt större format i form av två rejäla romaner. Han hade planerat en tredje del om Nyköpings gästabud, men det rann ut i sanden. Kanske var det lika bra, för bättre än så här blir det inte.

Folke Filbyter är en vikingaroman - men långt ifrån vad de flesta föreställer sig när de tänker vikingar. Vi är vana vid äventyr med råa, plundrande, storväxta sällar. Heidenstams roman är i stället ett stycke tragik, storslagen tragik. Den tvära vikingahövdingen Folke återvänder från vikingatåg och grundar en gård. Han tar sig en dvärgakona, dottern till en skum dvärg ur tillvarons mytiska skikt. Med henne får Folke en son, som i sin tur får en gosse. Det barnet älskar Folke, som annars mest bryr sig om pengar. Med den kärleken börjar också Folkes tragiska resa.

Folke Filbyter utspelar sig på gränsen mellan vikingatid och medeltid då de gamla gudarna och sederna möter kristendom och nya föreställningar. Även svensk mark äger sin tragik i det skeendet, vilket gestaltas på ett fascinerande sätt av Heidenstam. Det gäller också fortsättningen i Bjälboarvet. Då har steget in i medeltiden tagits, men fortfarande härskar ett tragiskt öde över ättlingarna till Folke Filbyter, Birger jarls söner Valdemar och Magnus.

Heidenstams romaner var på hans tid enastående vad gäller historisk autencitet. Ingen hade i romanform skildrat de gamla tiderna med sådan lyster, åskådlighet och detaljrikedom efter ordentliga historiska studier. I dag efter hundra års fortsatt forskning finns det förstås mycket att anmärka på i Heidenstams historiska korrekthet. Men det är inte i den historiska autenciteten som storheten ligger.

Folke Filbyter (och Bjälboarvet) har en mytisk underton som gör att de historiska händelserna blir mytiskt laddade och därmed får en högre grad av äkthet, lite som Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Till viss del beror det på färgprakten varmed Heidenstam gestaltar landskapen, slotten, personerna, klädesplaggen med mera. Saker skildras med fin skärpa.

Men än mer beror det på hur Heidenstam skapar sin berättelse med karaktärernas tragiska djup. Det är inte meningen att man ska hålla på någon av huvudpersonerna som i en modern spänningsroman. Det är inte spännande som i en rafflande äventyrsroman. Karaktärer som Folke Filbyter och Magnus Ladulås är närmast motbjudande. Men samtidigt som vi kanske avskyr dem så sörjer vi något oerhört med dem för deras olycka och inre kamp. De och alla andra i romanerna är både upphöjda och låga i anden, precis som alla människor.

Det är verkligen storslaget. Heidenstam håller sig till den historiska verkligheten, men han gestaltar den så att den får ett kraftfullt öde. Inte lyckligt kanske - men starkt. Och Heidenstam skapar sina figurer på ett så typiskt heidenstamskt sätt, långt bortom gott och ont. Folke Filbyter är t.ex. en fan till människa som en vanlig person knappast känner sympati med. Ändå kan man inte låta bli att sörja med honom, fängslas av hans strävan och följa honom på jakt genom den tidens Sverige.

Allt är så typiskt heidenstamskt på det mest underbara sätt. Varje person är ett under av verklighet samtidigt som de kan kännas som smått bisarra figurer. De är benhårda, småaktiga, ädla och galna om vartannat. Och framför allt gör de tragiska personernas öden allt oerhört spännande och gripande. Personerna hamnar i svåra, laddade situationer som leder till avgörande tragik – på grund av dem själva, på grund av deras storslagenhet och deras tillkortakommanden.

Det gäller båda romanerna, både Folke Filbyter och Bjälboarvet. Man kan inte konstatera mycket annat än att Folkungaträdet är en av höjdpunkterna på svensk romankonst. Och inte minst är allas vår Verner von Heidenstam på ett underbart humör i romanerna - bortom gott och ont som vanligt.

Häng med imorgon, söndag, då drar vi igång med Folke Filbyter.

Glöm inte bort att ljudböcker finns tillgängliga enbart för tingsmän. Första avsnittet är fritt, för att höra resten måste du vara tingsman. Vill du lyssna på hela boken, gå in på “prenumerera” ovan och välj “tingsman”.