Etablissemangets syn på högerpopulism

En insändartext av Soldatgossen

Photo by Jon Tyson on Unsplash

I en belysande text kritiserar en medlem på Tinget boken “Hotet mot demokratin : högerpopulismens återkomst i Europa och USA” skriven av en professor och en journalist. Vi får en god lektion i hur författarna tänker och skriver ytterst tendentiöst för att kunna skuldbelägga “högerpopulismen” i Polen, Ungern och USA under Trump.

Författad av: Soldatgossen

Hotet mot demokratin är en bok om högerpopulismens framfart, skriven av professorn Erik Åsard och DN-journalisten Martin Gelin. Det blev tyvärr min sommarläsning, eftersom man ibland ska utsätta sig själv för det motståndarna skriver och säger för att bättre förstå dem. Inte bra för blodtrycket, så det var väl tur att jag redan hade semester när jag läste den. Det här kommer bli en lång text, där jag bara går igenom allt jag hittade som var fel med boken. Jag försöker hålla mig till genomgående fel, eftersom jag hittade minst fyra påståenden eller formuleringar på varje sida som jag skulle kunna kritisera, men då skulle den här recensionen bli minst lika lång som boken.

Något som är genomgående dåligt för hela boken är hur Gelin och Åsard beskriver alla högerpopulisternas kontroverser i ingående detalj, medan populisternas motståndares kontroverser endast beskrivs i korta ordalag och med endast några få exempel. Om man var lite mindre tendentiös på den fronten skulle kanske fler läsare förstod varför populisterna har fått de framgångar de fått, trots kontroverserna. Utan att läsa mer än den här boken ställs man bara frågande till hur polska, ungerska och amerikanska kan vara så (underförstått) dumma och rasistiska att de fortsätter rösta på PiS, Fidesz och Trump.

Författarna utgår genom hela boken från att man kan lita på alla som tituleras "expert" av etablissemangsmedia, oavsett vad de påstår. De människor som påstås vara experter, och som författarna hänvisar till, har uppenbarligen alla samma syn. Skulle det möjligtvis kunna vara därför de får äran att behandlas som experter? Men det är självklart något de båda två själva tjänar på, eftersom de nu kan tituleras experter på högerpopulism, ifall några andra journalister skulle ha frågor.

I kapitlet om Ungern beskriver Åsard först hur George Soros, genom sin Open Society Foundation, har bekostat universitetsutbildningar och spridit omkring pengar för att påverka politiken i Östeuropa i synnerhet efter Sovjets fall, och västvärlden i allmänhet. Därefter påstår han att Orbán sprider farliga antisemitiska konspirationsteorier när han påstår samma sak, men med den lilla brasklappen att Orbán inte håller med om Soros politik. Värt att nämna är också att den politiska strategen som föreslog för Orbán att rikta in sig på Soros som roten till all ondska i Ungern själv var jude, nämligen Arthur Finkelstein. Ska Åsard nu leda i bevis att han är en självhatande jude, kanske?

Det för oss till en annan kritik, nämligen att Åsard själv tar upp att det finns flera NGOs som jobbar med att "sprida demokrati" i de forna öststaterna, utan att gå in på mer detaljer. Samt att flera av dessa NGOs lever till tillräckligt stor del av utländska bidrag att deras verksamhet till stor del begränsades när Fidesz införde en gräns på hur stora utländska donationer man kan få utan att behöva registrera sig som en utländsk agent. Menar Åsard då att utländska krafter ska kunna lägga sig i hur demokratiska val genomförs i andra länder, och vilken politik som förs? Med tanke på hur stor vikt hans kollega Gelin lägger på rysk påverkan i det amerikanska valet 2016 så misstänker jag att de inte håller med varandra i den frågan. Om man nu kan anklaga dem för att vara konsekventa i sina åsikter.

Den process som Åsard beskriver i Polen och Ungern ser för mig främst ut som att de högerpopulistiska partierna har insett att de kanske bara får en chans att bygga upp de maktstrukturer som vänsterpartierna i det "demokratiska" väst har byggt upp över 100 års tid. Det var antagligen det Orbán menade med att "vi behöver bara vinna en gång, om vi vinner stort". Skulle de inte tagit tillfället i akt direkt när de fick makten, direkt efter murens fall, så skulle de aldrig mer få chansen. Då skulle Ungern och Polen blivit som till exempel Tyskland, Belgien eller Grekland, där högerpartier har förbjudits, eller som Sverige och Storbritannien, där vänstern har strypgrepp om public service. Eller alla de länderna där samtliga myndighetschefer kommer från partier med endast mild kritik av invandring och homolobbyn.

Ungern kritiserades även för att ha byggt ett stängsel längs med i princip hela sin sydöstra gräns, och beviset för att det var ondskefullt och fel var att "EU" kritiserade det som inhumant. Som om EU inte består av länder och politiker med sina egna åsikter och motiv för vad de gör och säger. När ungrarna sedan använde tårgas mot invandrare, som enligt Åsards eget språkbruk forcerade stängslet, så kritiseras även det. Men det är väl den rimliga åtgärden när någon på det viset bryter sig in? Förväntade han sig att gränsvakterna skulle vänta med kaffet uppvärmt och nybakta bullar om migranterna bara kunde ta sig förbi stängslet?

Genomgående för hela boken är att det framställs som om populisterna inte faktiskt tror på den politik de genomför, att de inte faktiskt tror på att problemen de lyfter fram finns, eller att de lösningar som de förfäktar faktiskt skulle kunna förbättra situationen. Det framställs alltid som att de bara "utnyttjar" opinionen, som om folk i gemen skulle vara för dumma för att inse vad som skulle kunna vara riktiga problem med riktiga lösningar. Nu skulle jag inte påstå att det är en lögn i Trumps fall, hans genomförda politik visade att han inte alls stod för det han hade kampanjat på, men Gelin var nog för upptagen med att bevaka hans yttringar och tweets för att hålla någon koll på vilken politik som genomfördes.

Det är även talande hur vinklat språkbruket är. Migrationskrisen 2015 beskrivs alltid som "flyktingkris", migranter kallas alltid "flyktingar", förutom om de är i det berörda landet utan tillstånd, då är de endast "papperslösa". Ett ord som inte utesluter den inhemska befolkningen, vem som helst hade väl kunnat vara papperslös?

När jag till slut kom till Gelins kapitel om Trump, efter att ha tvingat mig igenom 130 sidor av lögner och tendens från Åsard, möts jag av ett ännu mer tendentiöst språkbruk, och saker som jag vet är uppenbara lögner eftersom jag har bättre koll på amerikansk politik jämfört med polsk eller ungersk. Han börjar med att prata om hur Republikanerna har vänt sig ifrån den breda allmänheten för att fokusera på de vita kristna väljarna. Det han väljer att inte nämna är att de endast gör det i retoriken, och även i retoriken är det endast genom små hundvisslingar, som gör allt för att undvika att nämna ordet "vit". Om det nu hade varit en så radikal sväng mot vit nationalism, som Gelin påstår, hade de väl inte varit rädda för att nämna det?

Språket är som vanligt antydande, och det framställs bland annat som om vita amerikaner är konspirationsteoretiker för att de tror att de kommer förlora makt och bytas ut mot andra grupper om inte politiken läggs om radikalt. Senare i kapitlet förklarar Gelin att jo, det kommer de minsann. Vita är nämligen på god väg att själva bli en minoritet i sitt eget land. Det nämns aldrig att det är en effekt av den politik som har förts, till exempel Hart-Celler Act, från 1965. Är det inte naturligt att reagera när man märker att ens politiker försöker byta ut hela ens folk? Eller förväntas vi tro att den brun-svarta majoriteten är bättre på att bedöma vad som är rättvis fördelning än vad den vita majoriteten har varit hittills?

Fokuset på ras ökade i USA under Obama, vilket Gelin påpekar. Men sättet han beskriver det på är under all kritik. Enligt honom gick det till så att flera svarta, unga, oskyldiga män blev skjutna av polisen. På grund av det gick svarta amerikaner ut och protesterade fredligt, med några få vandaler, medan Obama "milt kritiserade" rasistisk diskriminering. Verkligheten får knappt plats i den här texten, men kort sagt sade Obama att en knarkande tjuv hade kunnat vara hans son, om han hade haft en. Detta medan upplopp brände ner stora distrikt av flera amerikanska städer, om och om igen, varje gång en svart man valde att attackera polisen istället för att låta sig gripas, och sedan fick erfara konsekvenserna av det beteendet.

Sedan beskriver han dödsfallet i Charlottesville 2017 som en massaker. En person dog. Den mycket överviktiga Heather Heyer, som enligt sin mor dog av en hjärtattack. Detta för att James Fields körde in i en demonstration för att han blev trängd av demonstrationen framför sig, och en antifascist som riktade ett vapen mot hans bil bakom honom. Ordet massaker används i min erfarenhet oftast när man syftar på flera döda, och sällan är det olyckor som åsyftas. Men på Dagens Dumheter kanske man använder en annan ordbok.

När det kommer till Trumps presidentskap så beskrivs det som att samtliga offentliga Republikaner i USA böjde sig inför Trumps vilja (med undantag för några, som han beskriver som "modiga"). Men den genomförda politiken visar snarare på att det var Trump som böjde sig inför partiet. Gelin tar senare upp det som ytterligare ett exempel på hur konservativa har gett vika inför högerpopulistiska partier i hopp om att kunna kontrollera dem och misslyckats, men om något är det ett bevis för den motsatta tesen. De kunde få honom att anpassa sig, och de kunde styra honom. Allt förutom hans twitterkonto, i alla fall.

Om Gelin har tagit sig genom en högskoleutbildning skulle jag vara förvånad. Hans kapitel har nämligen en hel radda källhänvisningar till böcker, men endast en av dem har ett sidnummer. Under all kritik. Han har även vissa påståenden, påståenden med viss slagkraft, som att Newt Gingrich styrde Republikanerna under den inofficiella banderollen "om det inte är lagligt, gör det". Det är säkert någon han har sagt, men varför förväntar Gelin sig att jag ska lita på honom när det kommer till det? Det påstås även att Republikanerna har begränsat rösträtten på 99 vis i 31 olika delstater från att Trump valdes. Det nämns inga exempel, och som sagt ingen källa. Kan det vara för att det säkerligen inkluderar de stater där man nu kräver ID för att rösta? Är det en orimlig lag även i Sverige? Skulle vilja se Gelin framföra den tesen på DDs ledarsida. Det är åtminstone en poäng som man får ge Åsard, att han kan källhänvisning. Jag förstår inte hur han fick för sig att samarbeta med Gelin.

Gelin demoniserar även den amerikanska högern för att de sade att man skulle ta i med hårdhandskarna mot vad han endast beskriver som "aktivister". Samma "aktivister" som sedan Obamas tid hade våldsamt demonstrerat, med nedbrända affärer, bostäder och bilar, samt skjutna poliser som resultat. Men det är säkert inte relevant kontext för kommentarerna om hårdhandskarna, annars hade den evigt ärliga journalisten Gelin nämnt det, eller?

I slutet av kapitlet skriver han ungefär att Demokrater och Republikaner inte har hatat varandra så mycket som de gör nu sedan inbördeskriget. Men efter ~70 sidor av beskrivningar av allt Republikanerna har gjort fel och allt han personligen anser att de har gjort fel framgår endast en sida av historien. Den oinformerade skulle tro att Demokraterna har en hel del rimliga anledningar att nu hata Republikanerna. Vad betyder "nyanserad rapportering" i Gelins värld, det som han beklagar sig över att högerpopulister i USA kan undvika i sina bubblor på sociala medier? På tal om det så framställer han det som om det endast är möjligt att hitta en populistisk bubbla på sociala medier, men sanningen är ju den att det är minst lika lätt att hamna i en bubbla där de enda inslagen av högerpolitik man får är att Rachel Maddow kritiserar det på MSNBC. Eller för den delen en bubbla där allt jag ser handlar om att åka skateboard, ifall det skulle vara det enda jag intresserade mig för.

I efterordet påstår de slutligen att covid-19 lett till en återfunnen tro på experter, men tre år senare kan man ju krasst konstatera att det endast berodde på att folk inte hade insett att "experter" endast kallas det för att de säger det som etablissemanget vill höra. Och att det gäller i alla frågor. Det går alltid att hitta en någorlunda sakkunnig som man lyfter fram som experternas expert.

Sammanfattningsvis kan jag säga att detta är en extremt tendentiös bok, och att jag inte har tid eller energi för att kritisera varenda vinkling jag hittade i boken. Den förlitar sig helt på "experter" som är lika tendentiösa som författarna själva. "Kritiker" av populisterna lyfts fram, som om båda författarna inte själva är kritiker. Det är endast ett billigt sätt att få det att verka som om man är flera som är negativt inställda. Läs inte boken, köp den verkligen inte, de förtjänar inte dina pengar eller en plats i din bokhylla. Hade det inte varit en lånad kopia som jag läste hade jag bränt den.

Har du som medlem på Svea Ting något du vill meddela oss andra på Tinget? Tveka då inte att skicka in din artikel. Om vi anser att den är av intresse och god kvalitet publicerar vi den. Vi förbehåller oss rätten att göra mindre redigeringar, sådant som språkrättning, klargöranden etc. Vill du inte skriva under eget namn så säger du ditt fingerade namn. Skicka ditt bidrag till kontakt@logik.se. Vi ser fram emot ditt bidrag.